EU tillämpar 3 euro i tull per artikel på e-handelsförsändelser av lågt värde

En av de största förändringarna av e-handelsimport av lågt värde sedan införandet av den gemensamma kontaktpunkten för import (Import One Stop Shop, IOSS) 2021 är avskaffandet av tullbefrielsen för import av lågt värde till EU från och med den 1 juli 2026.

Hittills har varor som transporteras från tredjeländer med ett realvärde på 150 euro eller mindre kunnat föras in i EU utan att tullen behöver betalas. Detta undantag, som kallas tullfritt till lågt värde, försvinner i och med ikraftträdandet av rådets förordning (EU) 2026/382, genom vilken det också införs en tillfällig tull på 3 euro per enhet, som är tillämplig från och med den 1 juli 2026 till och med den 1 juli 2028, det datum som planeras för lanseringen av EU:s tulldatacentral enligt EU:s tullreform. Från och med den tidpunkten kommer varorna att omfattas av den normala tariffen i enlighet med deras klassificering enligt tulltaxan, såvida de inte förlängs om denna infrastruktur inte är i drift inom tidsfristen.

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1200, som offentliggjordes den 8 juni, anpassas de särskilda mekanismerna för tullbehandling, garantier, deklarationer och nya produktidentifieringsskyldigheter så att tullen på 3 euro kan tillämpas operativt och i överensstämmelse med befintliga nationella it-system.

Kommissionen har också offentliggjort en särskild vägledning om tillämpningen av denna tillfälliga tull på 3 euro på import av varor av lågt värde, ett referensdokument för tolkning av hur den nya ordningen ska tillämpas i H1-, H6- och H7-deklarationer samt för utarbetande av tull- och logistiksystem innan de nya uppgiftskraven träder i kraft.

I båda texterna klargörs att tullen på 3 euro gäller för alla försändelser med ett realvärde på högst 150 euro som motsvarar distansförsäljning (B2C) av importerade varor, oavsett vilket mervärdesskattesystem som används (IOSS, särskilda arrangemang eller standardmoms vid import) och vilken typ av deklaration som används (H1, H6 eller H7). Denna tull gäller även för produkter som tidigare inte omfattades av tullbefrielsen, såsom alkohol, parfymer och tobak, och det är inte längre relevant om varorna skickas direkt till mottagaren eller inte.

Vad står ”post” för?

Avgiften på 3 euro tillämpas per deklarerad post, där ”post” avser varje enhet av en produkt som deklareras på en separat rad. Närmare bestämt definierar kommissionen "vara" som en eller flera varor i en sändning som har samma klassificering, beskrivning och, i tillämpliga fall, ursprung enligt tulltaxan. På grund av begränsningarna i de nuvarande it-systemen kommer dock tariffen på 3 euro automatiskt att tillämpas per deklarationsrad, oavsett antalet poster som ingår i den raden, förutsatt att det totala egentliga värdet av sändningen inte överstiger 150 euro.

Denna åtskillnad har direkta ekonomiska konsekvenser beroende på vilken typ av deklaration som används. För en sändning med tre varor som har samma KN-nummer (8 siffror) men ett annat Taric-nummer (10 siffror): I H6 eller H7 skulle de kunna grupperas i en enda rad och endast 3 euro beskattas, medan de i H1 skulle generera tre olika rader och totalt 9 euro. Detta beror på att den tullklassificeringsnivå som krävs varierar beroende på typ av deklaration:

• I H6-deklarationen krävs klassificering med åtta siffror (Kombinerade nomenklaturen, KN). Varor med olika Taric-nummer men med samma KN-nummer får också grupperas på en rad, med en enda tullsats på 3 euro.
• I H7-deklarationen är den erforderliga nivån 6 siffror (Harmoniserade systemet, HS). Varor med ett annat Taric-nummer men med samma HS-nummer får grupperas på en enda rad och beskattas med en enda tullsats på 3 euro.
• I H1-deklarationen ska klassificeringen göras med tio Taric-siffror, åtskilda efter beskrivning och ursprung. Det är inte möjligt att gruppera varor med olika Taric-nummer även om de har samma HS-nummer.

I följande tabell sammanfattas hur tullen varierar beroende på typ av deklaration:

I vägledningen påpekas att det inte är tillåtet att gruppera varor från samma sändning som klassificeras enligt olika undernummer i tulltaxan för att tillämpa den högsta tullsatsen – i enlighet med artikel 177 i unionens tullkodex och artikel 228.1 i förordning (EU) 2015/2447 (ändrad genom förordning (EU) 2026/1200) – när den tillfälliga tullen på 3 euro tillämpas.

Distansförsäljning

Den tillfälliga tullsatsen på 3 euro gäller för varor som säljs i transaktioner som räknas som distansförsäljning av importerade varor (B2C). I kommissionens vägledning definieras exakt vilka transaktioner som räknas som distansförsäljning, och fyra kumulativa villkor fastställs:

1. Varorna måste levereras av en beskattningsbar person (inklusive digitala plattformar som ”presumtiva leverantörer” enligt artikel 14a i mervärdesskattedirektivet) till en kund i unionens tullområde.
2. Leveransen måste göras till en slutkonsument eller en beskattningsbar person/juridisk person vars gemenskapsinterna förvärv inte är föremål för mervärdesskatt:
   • Beskattningsbar person ”icke-köpare inom gemenskapen”: har momsregistreringsnummer men är inte skyldig att deklarera gemenskapsinterna förvärv små företag som omfattas av franchisesystemet, företag som utför transaktioner som är undantagna från skatteplikt utan avdragsrätt (kliniker), beskattningsbara personer som omfattas av en särskild ordning (jordbrukare)
   • Juridisk person som inte är momspliktig, t.ex. offentliga myndigheter eller institutioner.
3. Varorna måste vara belägna i ett tredjeland eller tredjeterritorium vid tidpunkten för leveransen. I IOSS-transaktioner inträffar den beskattningsbara händelsen för mervärdesskatt vid tidpunkten för godtagandet av betalningen, oavsett när den faktiska betalningen görs.
4. Varorna måste försändas eller transporteras till kunden av leverantören eller för dennes räkning (med dennes ingripande, även om det är indirekt). Fall där köparen själv hämtar varorna eller avtalar om transporten utan något ingripande från säljaren är uttryckligen undantagna från distansförsäljningens tillämpningsområde.

Begränsningar av kringgående av tullar: Försäljning i tullager och konstgjorda grupper av enskilda försändelser

Försäljning av varor i tullager

När det gäller tullager klargörs det uttryckligen i vägledningen att varor som säljs till konsumenter medan de lagras i ett tullager inte kan betraktas som distansförsäljning vid tillämpningen av övergångstariffen. Skälet till detta är att tullager enligt tullagstiftningen och mervärdesskattedirektivet inte kan användas för detaljhandelsförsäljning och att varor som är avsedda för slutlig konsumtion inte kan fortsätta att omfattas av detta system.

Följaktligen måste en leverantör som vill förse konsumenter i EU med varor som lagras i ett tullager först låta dem övergå till fri omsättning.

Grupper av enskilda transporter (klausul mot missbruk)

Vad gäller konstlade grupper av försändelser ska tullmyndigheterna, när de efter att ha kontrollerat en deklaration upptäcker att den faktiskt grupperar enskilda distansförsäljningar för att minska antalet linjer och därmed tullbeloppet, behandla dem som sådana och tillämpa tullen separat. Bland de viktigaste indikationerna som kan ge bort denna praxis är:

• Förekomsten av enskilda etiketter eller referenser med olika slutdestinationer inom samma sändning.
• Frekvensen för sådana deklarationer från samma aktör.
• Information om det sammanhang i vilket operatören vanligtvis bedriver sin verksamhet (oavsett om de vanligtvis ägnar sig åt distansförsäljning).
• Inkonsekvenser mellan den deklarerade köparen och transaktionens faktiska karaktär.

Nya uppgifter som ska ingå i importdeklarationer

Koderna F48, F49 och F53 tillämpliga från och med den 1 juli 2026

Från och med ikraftträdandet av den tillfälliga tullen på 3 euro måste lämplig kod anges i dataelementet ”12 03 000 000 Styrkande dokument” på importdeklarationen för att identifiera det mervärdesskatteförfarande som används.

Tabellen nedan visar när varje procedur kan användas:

*P&R: Förbud och begränsningar

Produktbeteckningar: Obligatoriskt från och med den 1 november 2026

En annan förändring med stor operativ inverkan är införandet av produktidentifierare, så kallade PID, som måste deklareras till tullen för importdistansförsäljning från och med den 1 november 2026. Syftet är att förbättra spårbarheten för produkter som säljs inom e-handeln och underlätta tullkontroller, särskilt när det gäller säkerhet, regelefterlevnad, förbud och restriktioner.

Produktinformationen måste flöda fullständigt och korrekt från säljaren, marknadsplatsen eller plattformen till tulldeklaranten, och en generisk produktbeskrivning kommer inte längre att räcka.

Aktörerna ska säkerställa att identifierare fångas upp, valideras, överförs och deklareras korrekt i dataelementet ”Stöddokument” i importdeklarationen:

Tullen på 3 euro är en separat åtgärd från hanteringsavgiften som syftar till att täcka tullbehandlingskostnaderna, som för närvarande diskuteras och skulle kunna införas i slutet av 2026 (tidsfristen är den 1 november 2026).

Dessa nya tullregler för e-handel förväntas stärka EU:s tullunion och hjälpa tullmyndigheterna att skydda inte bara EU:s detaljhandel utan även EU:s konsumenter mot ökad konkurrens från onlineplattformar utomlands.

Ytterligare upplysningar

• Rådets förordning (EU) 2026/382 av den 11 februari 2026 om ändring av förordning (EG) nr 1186/2009 vad gäller avskaffande av den tröskelbaserade tullbefrielsen
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1200 av den 5 juni 2026 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/2447 vad gäller reglerna för genomförande av den tillfälliga 3 EUR-tullen på distansförsäljning av importerade varor i en sändning med ett realvärde på högst 150 EUR
• GD Skatter och tullar – Nyheter: Vägledning och lagtext om tillfällig fast avgift för import av lågt värde som kommer att gälla till och med den 1 juli 2028
• GD Skatter och tullar – Import och export av försändelser med lågt värde – Den tillfälliga tullen på 3 euro ”Vägledning för medlemsstaterna och handeln”