Territorialitetsprincipen

 

Punkt 4 i artikel 3.2 (”Krav för ursprungsprodukter”) och artikel 3.11 (”Återvändande produkter ”) i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EUoch Japan

Territorialitetsprincipen innebär att varor med förmånsberättigande ursprung måste framställas inom territoriet för parterna i ett frihandelsavtal utan avbrott.

  • För att få ursprungsstatus måste tillverkningen äga rum på EU:s territorium eller i det eller de länder som omfattas av förmånsordningen, och kan inte delvis utföras utanför det territoriet.
  • Särskilda regler gäller för ursprungsvaror som exporteras till ett annat land utanför förmånshandelsområdet och som återgår till förmånsområdet:
    • Om ursprungsvaror som exporterats till ett annat land utanför förmånshandelsområdet används, ändras, bearbetas eller bearbetas där kommer de att betraktas som icke-ursprungsvaror när de återvänder till exportlandet.

Exempel

EU har ett handelsavtal med Colombia, Ecuador och Peru. Däck med ursprung i EU (enligt ursprungsreglerna i handelsavtalet) exporteras till USA där de bearbetas till hjul. Hjulen importeras sedan till EU från USA.

Om hjulen sedan exporteras från EU till Colombia anses de inte ha sitt ursprung i EU eftersom däcken har bearbetats ytterligare utanför det förmånsområde som omfattas av handelsavtalet.

    • Om det på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt kan visas att de varor som återinförs till exportlandet är samma varor som de som exporterades och inte har genomgått någon åtgärd utöver vad som är nödvändigt för att bevara dem i gott skick under tiden i tredjelandet eller under exporten, behåller de berörda varorna sin ursprungsstatus. Sådana bestämmelser om ”återinförda produkter” finns i alla förmånsordningar på handelsområdet.

      Den exportör som begär ett intyg om förmånsursprung eller upprättar ett intyg om förmånsursprung måste med styrkande handlingar (t.ex. ett intyg om förbud mot manipulation utfärdat av ett tredjelands tullmyndigheter) kunna bevisa att de återinförda varorna är desamma som de som exporterats.

Exempel

EU är medlem i den Europa-Medelhavstäckande konventionen. Varor med ursprung i EU (enligt ursprungsreglerna i konventionen) exporteras till Ryssland. De importeras senare till EU från Ryssland utan bearbetning eller bearbetning.

Om dessa återinförda varor sedan exporteras till Serbien skulle de fortfarande anses ha sitt ursprung i EU eftersom de är desamma som de som exporterades till Ryssland och de inte har genomgått någon åtgärd utöver vad som är nödvändigt för att bevara dem i gott skick i Ryssland eller under exporten. Det är exportören i EU som ska visa att varorna är desamma som de som exporteras till Ryssland.

Exempel

EU har ett handelsavtal med Chile. En tunnelmaskin med ursprung i EU (enligt ursprungsreglerna i handelsavtalet) exporteras till Ecuador från EU. Efter två år importeras maskinen först tillbaka till EU och exporteras sedan till Chile. Det kommer att ha förlorat sin ursprungsstatus eftersom det har använts i Ecuador.

Genvägar