Ratchetklausul
I en ”ratchet-klausul” förbinder sig parterna i ett handelsavtal att upprätthålla alla ytterligare öppningar på sina respektive marknader som de ensidigt kan besluta om. En sådan öppning skulle ”låsas in”, dvs. det kan inte ske något steg bakåt.
Exempel: om en part i ett handelsavtal åtar sig att tillåta 30 % utländskt ägande i inhemska företag och senare ensidigt beslutar att tillåta 40 %, kan parten inte avveckla från 40 % utländskt ägande.
Eftersom åtagandena normalt återspeglar den nuvarande graden av öppenhet på marknaden garanterar en ratchetklausul att ett frihandelsavtal är framåtblickande och förblir uppdaterat genom att man fångar upp den ensidiga liberalisering som den andra parten kan komma att genomföra i framtiden.