Offentliga kontrakt utanför EU
EU förespråkar öppna internationella marknader för offentlig upphandling
- i WTO-avtalet om offentlig upphandling
- och genom bilaterala och regionala avtal
EU har ingått många internationella avtal i syfte att säkerställa tillträde till internationella upphandlingsmarknader för EU-företag. Det viktigaste av dessa är WTO:s plurilaterala avtal om offentlig upphandling.
WTO:s plurilaterala avtal om offentlig upphandling från 2012
EU-länderna har anslutit sig till WTO-avtalet om offentlig upphandling. Detta är det viktigaste internationella avtalet om offentlig upphandling. Det är plurilateralt eftersom inte alla WTO-medlemmar har anslutit sig.
De övriga 19 länderna i avtalet om offentlig upphandling är följande:
Armenien, Australien, Kanada, Taiwan, Hongkong, Island, Israel, Japan, Liechtenstein, Montenegro, Moldavien, Nederländerna med avseende på Aruba, Norge, Nya Zeeland, Sydkorea, Singapore, Schweiz, Ukraina och Förenta staterna.
Andra WTO-medlemmar förhandlar om anslutning till avtalet om offentlig upphandling.
Avtalet om offentlig upphandling har två huvuddelar
- förfaranden och regler för hur ett kontrakt ska upphandlas
- förteckningar över de upphandlande enheter och typer av upphandlingar som varje land har enats om att öppna för utländsk konkurrens
Läs mer om upphandlingsmöjligheter via WTO:s integrerade portal för information om tillträde till marknaden för offentlig upphandling (e-GPA).
Detta ger information om täckning, inbegripet om tillämpliga tröskelvärden som anger det värde över vilket reglerna i avtalet om offentlig upphandling gäller.
- översikt över WTO:s avtal om offentlig upphandling
Bilaterala handelsavtal
Utöver avtalet om offentlig upphandling säkerställer EU affärsmöjligheter för europeiska företag genom sina handelsavtal. Många bilaterala handelsavtal innehåller utförliga kapitel om offentlig upphandling, genom vilka parterna ömsesidigt öppnar sina upphandlingsmarknader.
I vissa fall, där den andra parten redan är part i avtalet om offentlig upphandling, innehåller dessa bilaterala avtal åtaganden som sträcker sig längre än åtagandena i avtalet om offentlig upphandling.
I andra fall utgör dessa bilaterala avtal det unika ömsesidiga åtagandet om ömsesidigt öppnande av upphandlingsmarknaderna.
Observera dock att även om det inte finns något åtagande för ett visst upphandlingsförfarande kan ett EU-företag fortfarande besluta att lämna in ett anbud.
Avsaknaden av ett åtagande innebär endast att EU-företaget inte har rätt att delta i förfarandet på samma villkor som inhemska anbudsgivare, men detta hindrar vanligtvis inte den upphandlande myndigheten från att ta emot och överväga anbud från, eller tilldela ett kontrakt till, en EU-leverantör.
Läs mer om offentlig upphandling i EU:s handelsavtal:
- information om offentlig upphandling inom ramen för särskilda handelsavtal på marknaderna
- offentlig upphandling i handelsavtal
Bedöma om du har rätt att delta i en utländsk offentlig upphandling
För att ta reda på om du har rätt att delta i en viss offentlig upphandling utanför EU använder du verktyget Min handelsassistent för upphandling.
Min handelsassistent för upphandling ska hjälpa europeiska företag att bedöma om de har rätt att delta i en offentlig upphandling utanför EU. Bedömningen kräver att användaren lämnar uppgifter som vanligtvis ingår i meddelandet om upphandling: den upphandlande enheten, föremålet för upphandlingen och dess uppskattade värde.
Som ett pilotprojekt gör verktyget för närvarande det möjligt att bedöma offentliga upphandlingar från Kanada (baserat på både avtalet om offentlig upphandling och det bilaterala Ceta-avtalet). Nästa land som ska omfattas är Japan. Ytterligare länder kommer att integreras i verktyget i sinom tid.