Offentliga kontrakt utanför EU
EU förespråkar en öppning av de internationella marknaderna för offentlig upphandling
- i WTO-avtalet om offentlig upphandling
- och genom bilaterala och regionala avtal
EU har ingått många internationella avtal i syfte att säkra EU-företagens tillträde till internationella upphandlingsmarknader. Det viktigaste av dessa är det plurilaterala WTO-avtalet om offentlig upphandling (GPA).
WTO:s plurilaterala avtal om offentlig upphandling från 2012
EU-länderna har anslutit sig till WTO-avtalet om offentlig upphandling. Detta är det viktigaste internationella avtalet om offentlig upphandling. Det är plurilateralt eftersom inte alla WTO-medlemmar har anslutit sig.
De övriga 19 länderna i avtalet om offentlig upphandling är följande:
Armenien, Australien, Kanada, Taiwan, Hongkong (Kina), Island, Israel, Japan, Liechtenstein, Montenegro, Moldavien, Nederländerna med avseende på Aruba, Norge, Nya Zeeland, Sydkorea, Singapore, Schweiz, Ukraina och Förenta staterna.
Andra WTO-medlemmar förhandlar om anslutning till avtalet om offentlig upphandling.
Avtalet om offentlig upphandling består av två huvuddelar.
- förfaranden och regler för hur ett kontrakt ska upphandlas
- förteckningar över upphandlande enheter och typer av upphandling som varje land har gått med på att öppna för konkurrens från utländska företag
Läs mer om anbudsmöjligheter via WTO:s integrerade portal för information om tillträde till marknaden för offentlig upphandling (e-GPA).
Detta ger information om täckning, bland annat om tillämpliga tröskelvärden som anger det värde över vilket GPA-reglerna gäller.
- översikt över WTO:s avtal om offentlig upphandling
Bilaterala handelsavtal
Utöver avtalet om offentlig upphandling säkrar EU affärsmöjligheter för europeiska företag genom sina handelsavtal. Många bilaterala handelsavtal innehåller kapitel om offentlig upphandling, genom vilka parterna ömsesidigt öppnar sina upphandlingsmarknader.
I vissa fall, där den andra parten redan är part i avtalet om offentlig upphandling, innehåller dessa bilaterala avtal åtaganden som går längre än de som anges i avtalet om offentlig upphandling.
I andra fall utgör dessa bilaterala avtal det unika ömsesidiga åtagandet att ömsesidigt öppna upphandlingsmarknaderna.
Observera dock att även om det inte finns något åtagande för ett visst upphandlingsförfarande kan ett EU-företag ändå besluta att lämna in ett anbud.
Avsaknaden av ett åtagande innebär endast att EU-företaget inte har rätt att delta i förfarandet på samma villkor som inhemska anbudsgivare, men det hindrar vanligtvis inte den upphandlande myndigheten från att ta emot och överväga anbud från eller tilldela ett kontrakt till en EU-leverantör.
Läs mer om offentlig upphandling i EU:s handelsavtal:
- information om offentlig upphandling inom ramen för särskilda handelsavtal på marknaderna
- offentlig upphandling i handelsavtal
Bedöma din rätt att delta i en utländsk offentlig upphandling
För att ta reda på om du har rätt att delta i en viss offentlig upphandling utanför EU kan du använda verktyget My Trade Assistant for Procurement.
Min handelsassistent för upphandling ska hjälpa europeiska företag att bedöma om de har rätt att delta i en offentlig upphandling utanför EU. Bedömningen kräver att användaren lämnar information som vanligtvis finns i meddelandet om upphandling: den upphandlande enheten, föremålet för upphandlingen och det uppskattade värdet av upphandlingen.
Verktyget gör det för närvarande möjligt att bedöma offentliga upphandlingar från Kanada (baserat på både avtalet om offentlig upphandling och det bilaterala Ceta), Japan och USA. Ytterligare länder kommer i sinom tid att integreras i verktyget.