”Standstill” -klausul
I en ”standstill-klausul” åtar sig parterna i ett handelsavtal att hålla marknaden åtminstone lika öppen i framtiden som vid tidpunkten för avtalets ingående.
I praktiken innebär detta att om en part efter ingåendet av ett handelsavtal beslutar att ytterligare öppna sin marknad och därefter beslutar sig för att återgå till en mer restriktiv ram, får denna ram aldrig understiga den grad av öppenhet som anges i avtalet.
Exempel: om en part i ett handelsavtal åtar sig att tillåta 30 % utländskt ägande i inhemska företag och senare ensidigt beslutar att tillåta 40 %, kan parten återinföra den ursprungliga nivån på 30 % när den så önskar (men den kan inte begränsa ytterligare under 30 %).