Version: 1.0.24.26 (2020-11-23 14:15)

Ekonomiska partnerskapsavtal (EPA)

Läs mer om EU:s avtal om ekonomiskt partnerskap med partner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS).

I korthet

 

Ekonomiska partnerskapsavtal är handels- och utvecklingsavtal som förhandlas fram mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS). De öppnar EU-marknaderna helt och omedelbart, medan AVS-partnerna endast delvis öppnas för EU-import under övergångsperioder.

 

Avtal om ekonomiskt partnerskap:

  • är en process som går tillbaka till undertecknandet av Cotonouavtalet.
  • är ”skräddarsydda” för att passa specifika regionala förhållanden.
  • är WTO-förenliga avtal, men sträcker sig längre än konventionella frihandelsavtal, med fokus på AVS-ländernas utveckling, med beaktande av deras socioekonomiska förhållanden och inbegripet samarbete och bistånd för att hjälpa AVS-länderna att dra nytta av avtalen.
  • ge utrymme för ett brett handelssamarbete på områden som sanitära normer och andra standarder.
  • inrätta gemensamma institutioner som övervakar genomförandet av avtalen och hanterar handelsfrågor på ett samarbetsinriktat sätt.
  • är utformade för att driva på förändringar som kommer att bidra till att sätta fart på reformarbetet och bidra till god ekonomisk styrning. Detta kommer att hjälpa AVS-partnerna att locka till sig investeringar och stimulera deras ekonomiska tillväxt.

Förmånsländer

Sammanlagt genomför 32 AVS-länder redan avtal om ekonomiskt partnerskap i 7 regioner:

Två regioner i Afrika – Västafrika och Östafrikanska gemenskapen (EAC) – har ännu inte slutfört sina signaturprocesser, medan EU:s medlemsstater och 15 av 16 västafrikanska länder och 2 av 5 EAC-länder har undertecknat dessa regionala avtal om ekonomiskt partnerskap.

Se en översikt över genomförandet av avtalen om ekonomiskt partnerskap i olika partnerländer.

Asymmetriska bestämmelser till förmån för AVS-länderna

Avtalen om ekonomiskt partnerskap innehåller asymmetribestämmelser till förmån för AVS-länderna, såsom uteslutning av känsliga produkter från liberalisering, långa liberaliseringsperioder, flexibla ursprungsregler och särskilda skyddsåtgärder och åtgärder för jordbruk, livsmedelstrygghet och skydd av nyetablerade industrier.

  • EU:s marknader öppnas omedelbart och fullt ut, men AVS-länderna har 15 år på sig att öppna för EU-import (med skydd för känslig import) och upp till 25 år i undantagsfall. Dessutom kommer tillverkare av 20 % av de känsligaste varorna att få permanent skydd mot konkurrens.

Taxor

  • EU beviljar nolltullsats och nollkvoter för import från AVS-länderna. Tillträdet till EU-marknaden är permanent, fullständigt och fritt för alla produkter från avtalen om ekonomiskt partnerskap.
  • AVS-länderna fasar gradvis ut tullarna under 15–25 år. Känsliga produkter som livsmedel kan helt uteslutas från liberaliseringen. Om importen av vissa EU-varor till AVS-länderna plötsligt ökar, gäller skyddsåtgärder som importkvoter. Vissa avtal om ekonomiskt partnerskap gör det möjligt för AVS-länderna att införa nya tullar av särskilda utvecklingsrelaterade skäl.
  • Använd sökalternativet Min handelsassistent för att hitta exakt information om tullar och avgifter för din specifika produkt, med beaktande av ursprungsland och bestämmelseland. Om du är osäker, kontakta dina tullmyndigheter.

Ursprungsregler

Flexibla ursprungsregler gör det möjligt för AVS-länderna att exportera produkter med insatsvaror från andra länder, särskilt inom viktiga sektorer – jordbruk, fiske samt textil och konfektion. Till exempel kan en textilprodukt föras in i EU tullfritt om minst ett steg i tillverkningen – t.ex. vävning eller stickning – ägde rum i ett EPA-land.

Innan du exporterar/importerar, se till att du

Tolerans

De toleranser som ingår i avtalen om ekonomiskt partnerskap är mildare än de vanliga. De uppgår till 15 % i priset fritt fabrik för slutprodukten, i stället för 10 % i de flesta av EU:s avtal. För textilier och kläder gäller särskilda toleranser.

Kumulering

De allmänna bestämmelserna i avtalen om ekonomiskt partnerskap omfattar följande typer av kumulering:

  • Bilateral kumulation med EU
  • Diagonal kumulation och fullständig kumulation med ULT och AVS-länderna. Det kan finnas skillnader mellan de bestämmelser som är tillämpliga i de olika avtalen om ekonomiskt partnerskap. Kontrollera de relevanta bestämmelserna för varje avtal om ekonomiskt partnerskap. I de flesta av de genomförda avtalen om ekonomiskt partnerskap kommer Cumulation med alla AVS-länder (enligt definitionen i varje avtal om ekonomiskt partnerskap) endast att tillämpas om
    • de länder som berörs av erhållandet av ursprungsstatus har ingått avtal om administrativt samarbete.
    • insatsvarorna och slutprodukterna har erhållit ursprungsstatus genom tillämpning av samma ursprungsregler som de som ingår i avtalet om ekonomiskt partnerskap.
  • Kumulation med angränsande utvecklingsländer. Material med ursprung i ett angränsande utvecklingsland (som tillhör en sammanhängande geografisk enhet) som inte är en AVS-stat får anses vara material med ursprung i EPA-staterna när det ingår i en produkt som framställts där. Observera att:
    • Förteckningen över vad som betraktas som ett grannland bifogas varje protokoll.
    • För att denna typ av kumulation ska vara tillämplig måste den begäras av EPA-länderna.
    • I detta fall fastställs de ursprungsregler som ska tillämpas på insatsvaror från grannländerna i varje avtal om ekonomiskt partnerskap.

För det avtal om ekonomiskt partnerskap med SADC som tillämpas provisoriskt sedan 16/9/2016 finns det två andra typer av kumulation som ersätter bestämmelserna om kumulation med angränsande utvecklingsländer. De är:

  • Kumulation med avseende på material som omfattas av tullfri behandling av mest gynnad nation (MGN) i Europeiska unionen
  • Kumulation för material med ursprung i andra länder som omfattas av förmånstull och kvotfritt tillträde till Europeiska unionen

I praktiken ger detta de avtalsslutande SADC-länderna rätt till ursprungskumulation för alla material som kan importeras till EU med nolltullsats (detta sker antingen genom en förmånsordning med EU – inbegripet GSP – eller på MGN-basis). En ”global kumulation” för tullfria material, oavsett ursprung, har fastställts för de länder som undertecknat avtalet om ekonomiskt partnerskap.

Direkt transport

Bevis för direkt transport ska läggas fram för tullmyndigheterna i importlandet.

Direkttransport mellan en stat i östra och södra Afrika (ESA) och EU (eller genom de andra länder som nämns i artiklarna om kumulation) är tillämplig. Ursprungsprodukter får transporteras i rörledning genom ett annat territorium än en ESA-stats eller EU:s territorium.

Direkttransport mellan en Stillahavsstat och EU (eller genom territoriet för de andra länder som nämns i artiklarna om kumulation) är tillämplig. Samma princip gäller för transport av varor mellan Cariforum-staterna och EU.

För de avtalsslutande SADC-staterna ersätts de strängare villkoren i bestämmelsen om ”direkttransport” med ett nytt system kallat ”oförändrat skick”. Regeln om förbud mot ändring tillåter omlastning, lagring och uppdelning av sändningar på tredjeländers territorium.

Tullrestitution

Det innebär att återbetalning kan begäras för tull som betalats för material som tidigare importerats för vidare bearbetning och sedan exporterats till ett land som har undertecknat ett avtal om ekonomiskt partnerskap med EU.

Fartygsförhållanden

Fisk som fångats på öppet hav och i EPA-ländernas exklusiva ekonomiska zoner kan anses ha sitt ursprung i ett EPA-land endast om den fångas av fartyg som uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier avser fartygets registreringsplats, den flagg under vilken fartyget seglar och ägandet.

Observera att det enligt EPA-reglerna om ursprung inte finns några särskilda krav på besättningens, befälhavarnas eller befälens nationalitet. Dessa krav, som fanns i det ursprungliga Cotonouavtalet, har nu tagits bort för att underlätta beviljandet av ursprungsstatus till fisk som fångats av EPA-länder.

På grund av bestämmelserna om kumulering kan dessa villkor uppfyllas av olika EPA-stater.

Produktspecifika ursprungsregler

Produktspecifika regler ingår i bilaga II till varje protokoll. För vissa avtal om ekonomiskt partnerskap har dock vissa mindre stränga regler införts i bilaga 2A.

Undantag

Utöver dessa bestämmelser har undantag från den särskilda regeln för en produkt beviljats inom ramen för olika avtal om ekonomiskt partnerskap. Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum beviljade till exempel Dominikanska republiken ett undantag (se Cariforum-avtalet för särskilda regler för kläder), de ekonomiska partnerskapsavtalen i östra och södra Afrika respektive Stillahavsområdet beviljade ett undantag för konserverad tonfisk (se ESA-avtalet om särskild regel för konserverad tonfisk) och slutligen har de avtalsslutande SADC-länderna beviljats undantag i flera områden, bland annat för tonfisk och hummer. (se för Namibia en särskild regel för långfenad tonfisk och för Moçambique som särskild regel för räkor, räkor och hummer).

Ursprungsbevis

  • För att bli godkänd exportör måste du kunna bevisa era produkters ursprungsstatus och eventuella andra krav för tullmyndigheterna.

Tullmyndigheterna kan återkalla din status som godkänd exportör vid missbruk. Om du vill veta mer om förfarandena kan du kontakta dina tullmyndigheter.

  • För att varor med ursprung i EPA-länder ska omfattas av förmånstullsatser måste de åtföljas av ett ursprungsintyg. Ursprungsintyget är giltigt i 10 månader. Detta kan vara antingen
    • ett varucertifikat EUR.1 som utfärdats av tullmyndigheterna i exportlandet. Den exportör (eller dennes befullmäktigade ombud) som ansöker om ett certifikat måste vara beredd att på begäran uppvisa handlingar som styrker de berörda produkternas ursprungsstatus och uppfyller övriga krav i protokollet om ursprungsregler.
    • en fakturadeklaration – utfärdad av en exportör, för sändningar till ett värde av högst 6 000 EUR, eller av godkända exportörer, för sändningar oavsett värde.
  • När du fyller i en fakturadeklaration bör du vara beredd att uppvisa handlingar som styrker era produkters ursprungsstatus och uppfyller övriga krav i protokollet om ursprungsregler.

 

Tillämpliga förlagor till varucertifikat EUR.1 och fakturadeklarationer återfinns i varje avtal om ekonomiskt partnerskap, som bilagor till protokollet om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete.

Produktkrav

Tekniska regler och krav

  • Läs mer om de tekniska krav, regler och förfaranden som varor måste uppfylla för att kunna importeras till EU.
  • Sök efter de särskilda regler och bestämmelser som gäller för din produkt och dess ursprungsland i databasenTrade Assistant. För att hitta kraven för din produkt måste du alltså känna till dess varukod. Om du inte känner till tullkoden kan du söka efter den med ditt produktnamn i den inbyggda sökmotorn.

Hälso- och säkerhetskrav SPS

Tullklareringsdokument och tullförfaranden

Förfaranden för styrkande och kontroll av ursprung

För en beskrivning av hur man kan bevisa ursprunget för era produkter för att ansöka om förmånstull och för reglerna om tullmyndigheternas ursprungskontroll, se avsnittet om ursprungsregler ovan.

Andra handlingar

Läs mer om andra tullklareringsdokument och tullklareringsförfaranden som behövs för import till EU.

Immateriella rättigheter och geografiska beteckningar

Handel med tjänster

Offentlig upphandling

Investeringar

Övrigt (konkurrens, TSD)

Konkurrens

  • Sedan 2014 har EU stoppat exportsubventionerna för alla produkter som exporteras till EPA-länder.
  • EU har minimerat åtgärderna med produktion och handelssnedvridande
  • Om den lokala industrin hotas på grund av en kraftig ökning av importen från Europa gör avtalen om ekonomiskt partnerskap det möjligt att vidta åtgärder för att skydda industrisektorer och nyetablerade industrier.

Hållbar utveckling

Avtalen om ekonomiskt partnerskap grundar sig uttryckligen på de ”väsentliga och grundläggande” delarna i Cotonouavtalet, dvs. mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. Avtalen om ekonomiskt partnerskap innehåller således några av de starkaste formuleringarna om rättigheter och hållbar utveckling i EU:s avtal.

  • Klausulen om underlåtenhet att verkställa avtalet innebär att ”lämpliga åtgärder” (i enlighet med Cotonouavtalet) kan vidtas om någon av parterna underlåter att uppfylla sina skyldigheter i fråga om de väsentliga delarna. Detta kan inbegripa tillfälligt upphävande av handelsförmåner.
  • De gemensamma EPA-institutionerna har till uppgift att övervaka och bedöma effekterna av genomförandet av avtalen om ekonomiskt partnerskap på parternas hållbara utveckling. I enlighet med Cotonouavtalet har det civila samhället och parlamentsledamöter en tydlig roll.

Regional integrering

Avtalen om ekonomiskt partnerskap syftar till att bidra till regional ekonomisk integration. Regionala förmånsklausuler i avtalen om ekonomiskt partnerskap anger att länder i samma region åtminstone ger varandra samma fördelar som de gör för EU.

Avtalen om ekonomiskt partnerskap handlar därför lika mycket om handel mellan länderna i ett avtal om ekonomiskt partnerskap som om de handlar om handel med EU.

  • EU tillhandahåller utvecklingsbistånd och åtgärder för handelsuppbyggnad för att hjälpa AVS-jordbrukare att uppfylla sanitära, fytosanitära och andra jordbruksstandarder.

Kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd

Tillsammans med varje avtal om ekonomiskt partnerskap tillhandahåller EU tekniskt bistånd till Aid for Trade. Detta hjälper länderna att anpassa sina tullförfaranden och minska pappersarbetet. För dig innebär det mindre problem när du arbetar med tullen.

Länkar och dokument

Se broschyren Putting Partnership into Practice. Avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS)

Genvägar